Livskvalitet i Bergslagen

Föreningen Hela Sverige Ska Leva har tagit fram samhällets behovstrappa för att beskriva vad ett samhälle behöver för att vara komplett. Det är en variant av Maslows behovstrappa. Vi vill använda behovstrappan som ett verktyg i uppfyllandet av strategin. Leadermetoden passar väldigt bra för de tre övre stegen på trappan; gemenskap, självkänsla och självförverkligande eftersom […]

Föreningen Hela Sverige Ska Leva har tagit fram samhällets behovstrappa för att beskriva vad ett samhälle behöver för att vara komplett. Det är en variant av Maslows behovstrappa.

Vi vill använda behovstrappan som ett verktyg i uppfyllandet av strategin.

Leadermetoden passar väldigt bra för de tre övre stegen på trappan; gemenskap, självkänsla och självförverkligande eftersom den ideella och privata sektorn kan vara drivande inom dem. De nedre två stegen, service och infrastruktur, är mer den offentliga sektorns uppgift och kan vara svåra för en by att ensam ta ansvar för.

Här är länk till youtube som förklarar Samhällets behovstrappa enligt föreningen Hela Sverige Ska Leva.

Jantelagen och bruksmentaliteten

Jantelagen och bruksmentaliteten präglar historiskt vårt område. Bruksmentalitet är en term för de normer och värderingar som traditionellt uppstått i tex Bergslagens orter där en stor del av arbetstillfällena finns hos ett visst företag. Förutom att diversifiera företagandet och öka småföretagande, tjänsteföretagande och satsa på kunskapsbaserade näringar ser vi ett behov av att utmana jantelagen. Jante handlar om att man inte får sticka ut och tro att man är bättre än andra på något sätt. En sådan inställning hämmar tillväxt och utveckling. För att stärka den positiva självbilden både kollektivt och hos individen, vill vi se satsningar på den goda berättelsen om Bergslagen.

Vi ser också ett behov av att satsa på kompetensförsörjningen. En avslutad gymnasieexamen, eller motsvarande inom folkhögskolan är en avgörande faktor för möjligheten till självförsörjning och ett gott liv med god hälsa. Möjligheter behöver finnas för att bilda och utbilda sig genom folkbildningen, bibliotek, folkhögskolor och studieförbund. Det är viktig för att minska utbildningsklyftorna i samhället, öka mångfalden och den sociala sammanhållningen.

Storytelling

Den goda berättelsen om Bergslagen är en utvecklingsmöjlighet utifrån alla tre perspektiv inom hållbar landsbygdsutveckling, ekonomiska, sociala och miljömässiga. Storytelling handlar om att väcka engagemang hos mottagaren genom att kommunicera med ord, bilder, symboler och känslor. Vi ser ett behov av att lyfta fram det goda och vidareutveckla det: Alla engagerade människor i Bergslagen med stor tillit till varandra och fin social gemenskap; tala gott om vår bygd; en ökad utbildningsnivå; vår process med att motverka nättrollen och det hårdare samtalsklimatet på internet. Vi kan genom leaderprojekt stärka demokratin och yttrandefriheten i Bergslagen. Invånarna behöver vara delaktiga i samhällsutvecklingen och påverka den egna livssituationen.

Fritid och idrott

Över hela Leader Bergslagens område har idrottsmiljön en viktig funktion som samlingsplats för mer än bara idrott. Den blir ofta mötesplatsen för barn och ungdomar efter skoldagens slut och på helger och lov. Ungdomar som är engagerade i någon föreningsaktivitet på fritiden beskriver att deras känsla av tillhörighet och gemenskap finns i den gruppen. Därför vill vi utveckla fritids- och idrottmöjligheterna i Bergslagen.

Vi ser behov av integrationsprojekt med utlandsfödda kvinnor, män och ungdomar. Flera av våra kommuner har tagit emot många ensamkommande flyktingungdomar och vi ser fortsatta behov av integrationssatsningar.

På flera sätt är kulturen en utvecklingsmöjlighet. Kulturlivet behöver berikas inom alla konstarter och det konstnärliga skapandet är en förutsättning för ett dynamiskt kulturliv och ett växande kulturföretagande. Det finns även ett behov av att utveckla projekt som främjar minoriteters språk och kultur.

Klimatomställningen

Den goda berättelsen om Bergslagen utifrån det miljömässiga perspektivet handlar tex. om klimatomställningen[1]. Det finns potential i Bergslagen för en utveckling som sätter klimat och hållbarhet före strävan efter pengar och befolkningsökning. Landsbygden drar till sig kreativa människor som söker ny livsstil och genom Leadermetoden kan vi ta vara på initiativ som finns och åstadkomma positiv samhällsförändring.

Attrahera inflyttning

Orterna i Bergslagen erbjuder naturnära alternativ till boende i Västerås, Karlstad, Örebro och Stockholm utan att man för den skull måste flytta ut i skogen. Vi vill genom vår lokala utvecklingsstrategi attrahera inflyttning och besökare med de styrkor som finns i området. Vi vill även värna om de som redan bor här. Det finns ett behov av att utveckla ett mentorskap bergslagsborna emellan. Det kan handla om kunskapsöverföring mellan generationer, som att ha en” mormor/farfar” på platsen som hjälper till med hemmakänslan, identiteten och tillhörigheten. För att unga ska engagera sig i de unika industrihistoriska och ofta naturnära miljöerna finns bland annat ett behov av att föryngra föreningsstyrelserna. Att värna om bergslagsborna handlar även om att stärka integrationen genom att skapa bryggor mellan de etablerade i samhället och de som är nya eller utanför.

Ökat utbud av mötesplatser året runt

Det är viktigt att de mötesplatser som skapas genom Leader är inkluderande och tillgängliga. Att människor med olika behov känner sig välkomna. Det finns behov av digital anpassning till ”det nya normala” med blandade digitala och fysiska möten i spåren av pandemin. Vi vill skapa forum där unga kan känna sig trygga. Det finns ett stort utvecklingsbehov i att skapa mötesplatser vintertid, att över lag öka utbudet under alla årets årstider. Samt att skapa mötesplatser för flera målgrupper så som barn, gamla, nyanlända, och utlandsfödda. Det behövs mötesplatser mellan generationer och kulturer. Vi behöver utveckla familjecentraler, fritidsgårdar, aktivitetshus mm. Vi behöver även utveckla mötesplatser i det offentliga rummet med nya parker, grönytor, torg för samvaro, rekreation, upplevelser, och kreativa utbyten.

Digitalisering

Digitaliseringen och möjligheten till distansarbete är ett område inom vilket vi vill se fortsatt utveckling. För ett hållbart samhällsbygge är bredbandsinfrastrukturen en förutsättning. Under corona-pandemin förändrades attityden till distansarbete och fick ett uppsving. Denna trend kan genom leaderprojekt öka möjligheterna till att fler väljer att bo kvar eller flyttar till Bergslagen. Online-möten gör de geografiska avstånden mindre och kontakterna kan sträcka sig långt över kommungränser.

[1] https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1079107/FULLTEXT02.pdf Uppsats Örebro Universitet Storytelling – en kosmetisk gest eller reell delaktighet?